Just nu sprids ju kampanjen KONY 2012, som vill uppmärksamma världen på barnbortrövandena som förekommer i Uganda. Den omdiskuterade och ibland även ifrågasatta kampanjen är uppstartad av Invisible Children Inc, som från början bestod av några amerikanska dokumentärfilmare som råkade snubbla över barnkrigarna i inbördeskriget i Norra Uganda på väg till Darfur för att förverkliga ett alldeles annat projekt. Ovetande om kriget som försiggått i Uganda, ett land som annars är hyllat som ett av de mest stabila och framåtsträvande länderna i Subsahariska Afrika, ledde detta till en dokumentär om dessa barn som blir bortrövade för att bli en del av Konys armé. I dokumentären följer man en grupp med hemlösa barn som ständigt håller sig i rörelse för att inte bli fasttagna.

Jag såg dokumentären Invisible Children för några år sedan, i sviterna av att jag gått en kurs med antropologen Sverker Finnström där vi läst hans bok Living With Bad Surroundings, i vilken samma krig och folk i Uganda är i fokus. Visst var dokumentären upplysande för någon som inte visste alls så mycket om barnkrigarna i Norra Uganda, men jag minns att jag inte gillade hur dokumentärfilmarnas (upprörda) känslor sken igenom på något sätt, istället för att låta barnen och deras berättelser vara ett starkt material nog.

Så, se dokumentären, men läs sedan Finnströms bok, där han problematiserar orsakerna som vanligtvis läggs fram för att förklara oroligheterna i Norra Uganda, och där individernas livsöden får ta den plats de är värda att ha.